Det var en av mittt livs största upplevelser när jag och mina kompisar började gå ut, efter 40. Ja jag hade kört ett par gånger, med andra vänner, men inte tyckt att det var annat än skämmigt, tråkigt och helt meningslöst, att gå ut. Speciellt i Örebro. Men så hände det helt oväntade... Ja det blev faktiskt lite som i filmen Heart Break Hotel. Fast den filmen såg jag betydligt senare. Helt plödsligt tordes jag synas, jag tordes visa mig och till mångas förtret kanske, även att höras. Jag lärde mig en kaxighet som jag aldrig i hela mitt liv haft. Jag byggde upp ett självförtroende, en attityd om att jag har en egen personlighet och har rätt att ta plats.

Många har jag hört sägas: På krogen är det patetiskt, desperata människor som försöker hitta ett one night stand, även om de är gifta eller i alla fall har sällskap. Men enligt min mening, blir det vad man gör det till. Det är inte ofta nån annan kommer och räddar en kväll på krogen, utan det får man väl allt som oftast styra upp själv. 

Visst märker jag olika sidor hos folk. Tex när jag hälsade på en tjej, som jag tidigare flera ggr träffat på olika ställen ute i Öbo. Jag var där med A och en manlig släkting. Jag småpratade med tjejen i fråga som sa att det var länge sen hon sett mig ute. Då vänder sig hennes kompis, som jag aldrig ens sett tidigare, om och kläcker ur sig o det är vi glada för. VA, jag visste inte ens då vem hon var, men hon hade tydligen sett mig, efter att jag blivit tillsammans med min nya man. Så lågt lovade jag mig själv sen att jag aldrig ska sjunka. Det var därför som jag gjorde som jag gjorde, när en annan i samma gäng, gick fram o frågade om min man o hon skulle prova bli tillsammans istället. Hon och jag har varit kompisar i vårat tidigare liv.... skolan. Jag gick helt resolut fram och frågade varföpr hon tyckte sig vara bättre än mig.

Rakhet och ärlighet, det är det som jag försöker leva efter nu i mitt nya liv. Har känt mig tïllräkligt tillplattad i mitt gamla, osäkra men ändå meningsfulla liv.